Idag gjorde vi en liten utflykt till Bondberget som ligger bara fem min hemifrån. Solen sken, himlen var blå och den kylan från morgonen var nästan borta, bara man var i solen. De sista dagarna hade det regnat och därigenom blev nästan alla stigar i skogen som en lervälling, lite blöta om fötterna blev vi allt, men den vackra naturen omkring oss gjorde att vi fortsatte.
önskar jag er alla
igår var vi i Mjölkafållan i Huskvarna och beundrade mandelträden
sorry kom på att jag skrev fel … det är inte mandelträd utan japanska körsbärsträd som planterades i Mjölkafållan
som blommar för fullt nu
en vecka är det sen som vi var i Karlstad, en helt underbar stad. Det som verkligen var rolig vid vårat besök det var att solen sken från klarblå himmel.
Domkyrkan i Karlstad
Våren i Karlstad
Lite kyligt var det visserligen i luften men solen värmde så skönt. En sak är säkert, rätt snart besöker vi Karlstad igen.
vid Klarälven
Klarälven
önskar jag er alla
solen skiner
himlen är blå
kram Irene
Har länge velat åka till Hjo och besöka Maries lilla butik Vita Ranunkler,
igår blev det äntligen av. Hittade två jättefina örngott med broderi i blått
och ett flakon, en glasflaska.
Hon har så mycket fint i hennes butik och den 5. Mai är det Loppmarknad
då ska jag åka dit igen.
Får se om min yngsta dotter Linda åker med mig, hon älskar loppmarknader.
På vägen hem var himlen mot Vättern mörkgrå, jag hittade en åker med två
gamla byggnader vid skogskanten och snön som lyste vit.
Var bara tvungen att stanna och fotografera.
Önskar Er alla en jättefin start i den nya veckan och hoppas ni inte fryser för mycket.
kram Irene
Önskar er alla en jättefin nyårsafton och ett Gott Nytt År 2012
vi ses nästa År
Kram Irene
Då har det gått ett år igen sen vi sist hade julafton,
den enda skillnaden från förra julen till dagens jul är att det är en grön jul
förra julen låg det rätt mycket snö och det var rätt så kallt.
Jag minns sidensvansarna som flög från träd till buske i ett försök att hitta så många bär som möjligt
för att bli mätt.
Idag såg jag några domherrehonor som flög från gren till gren,
och trots sin avsaknad av färgstarka fjädrar, så såg hon kugelrund och frisk ut
Det luktar gott i hela lägenheten efter schinka och rödkål
Janssons Frestelsen puttrar i ugnen just nu,
sedan är det köttbullarnas och prinzkorvens tur att stekas lätt i stekpannan.
Snart ska vi äta den goa julmaten, sen blir det nog mys i soffan för resten av dagen.
Minns så väl när min mor var igång och bakade minst en vecka innan den första advent.
Kakorna skulle räcka till nyår, hon gömde de väl för de kakorna skulle ätas först när första ljuset tändes.
Minns också adventskransen vi hade över köksbordet, kransen var gjord av granris med ett rött tjockt
band virat om kransen och fyra ljushållare med stora vita ljus fästes i kransen. Sedan band min far fast fyra långa
band, de knöts ihop och så hängdes den över matbordet,
minns än doften av granris och tända ljus, något jag fortfarande älskar.
Första gången jag minns att jag fick hjälpa till att baka julkakorna var jag sju år gammal.
Det var annars en Tradition att min mor började baka när vi barn sov och det skulle jag också ha gjort,
den kvällen jag minns. Om inte mitt rum låg vägg i vägg med köket och doften av kryddorna och nybakade
kakor hade väckt mig. Fortfarande sömnig gick jag till köket och ser hur mor står där i köket med förklädet på sig
och med brödkaveln beredd att kavla ut degen, så får hon syn på mig och frågade mig om jag ville hjälpa henne
att ta ut kakor med mått , två runda som skulle läggas ihop senare med gelé emellan och den ena runda kakan skulle också
ha ett hål i mitten så man såg gelén. Hmm minns hur de smakade, min mor gjorde aldrig kakdeg med margarin …
för henne gällde bara rent smör och då osaltat.
Så fick jag hjälpa henne den kvällen och kände mig glad att få vara nära min mor.
Dagen innan julafton fick vi barn inte gå in i vardagsrummet, det var mycket tissel och tassel mellan mor och far 
och syster min och jag var sååååååååååå nyfikna på julgranen, på paketen, när var det äntligen tid för den lilla klockan att
med sin spröda klang att ropa in oss i vardagsrummet, där julgranen var klädd med glaskulor, lametta, stjärnor av halm,
guld och silverglänsande kottar och vad som inte fick fattas på granen var inte de elektriska ljusen utan de levande ljusen.
Som barn satt jag alltid en bit ifrån granen för att hålla uppsikt över de tända ljusen, att vaka så att det inte skulle hända en olycka.
Minns inte om jag har varit med om en brand, men som barn fick jag panik när ljusen fick brinna nästan för länge på granen.
En sak till jag minns ifrån mina barndomens jular var inte det svenska julbordet,
för vi hade potatissallad och varmkorv på julafton, juldagen däremot då åt vi kalkon eller karp
(fisk) ,vi tittade inte på kalle anka och hans vänner och ingen jultomte kom till oss barn.
Hos oss var det jesusbarnet som kom med presenterna och innan presenterna skulle
delas ut skulle alla sjunga julsångerna som “Stilla natt, heliga natt” ….
“Stille Nacht, heilige Nacht, alles schläft, einsam wacht” …..
texterna minns jag bara i början på sången, en sång till som sitter i mitt
minne är “Oh Tannenbaum, oh tannenbaum, wie gruen sind deine Blätter”
undrar vem som skrev texten, men jag har aldrig sett ett blad på en gran
Ibland önskar jag att jag hade ställt många frågor till min mor när jag var ung och nygift,
fråga henne om hennes kakrecept, om hur hon gjorde degen eller maträtten eller hennes otrolig goda salladssåser.
Men tyvärr går det inte längre …. min mor dog för fyra år sedan. 
Jag önskar er alla en jättefin andra advent,
avkopplande tid fram till julen
och en underbar juletid.
kram Irene
för de var på väg norrut igen,
det gick lite för fort annars hade jag tagit ett kort på de ….
förra helgen var vi i Hökensås och där blev det jättemånga fina bilder
Sångaren heter Jan Sievers och är från Tyskland …. “Die Suche” “Sökan” bl a eller “Du beruehrst mich nicht mehr” “Du berör mig inte längre”
hör själva , får se om han berör någon mera än mig med sin musik, sin röst och sina texter
